Farbror Punk -

Alla dessa fantastiska bloggar

Jag har fastnat i bloggträsket. Och då menar jag inte att själv skriva. Nej, utan jag håller på att överdosera på alla ljudbloggar. Det vill säga bloggar som erbjuder musik som man kan ladda ner via tjänster som t.ex. Rapidshare.
Musikbloggar som erbjuder nya plattor för nedladdning är inte något som höjer min puls. Nix, det ska vara godis om jag ska frestas. Därför är powerpopcriminals.blogspot.com och digivinyltal.blogspot.com mina favoriter. Båda bloggarna erbjuder som regel kanonfina vinylrippar med omslag på udda pop och rockplattor. Skivor som både du och jag missade, men som förtjänar att lyssnas till.

Hos powerpopcriminals hittar jag pärlor som The Quick, Fotomaker, Blue Ash, The Zones, The Laughing Dogs, Nick Gilder, Candy, Crash Street kids, Justin Trouble/Love och singelsamlingar med både amerikanska och brittiska Boyfriends. Digitalvinyl bjuder oss på Distractions, Darling, svenska Watermelon Men, liveinspelningar med Squeeze och Nick Lowe, Elvis Brothers, franska The Dogs och Cindy Laupers första band Blue Angel.

Det är svårt att välja. Man förvandlas till en åsna mellan hötappar. För samtidigt som jag vill ha allt inser jag att jag inte hinner lyssna på allt. Och vad är då vitsen? Vissa plattor har jag letat efter i 15-20 ja till och med nästan 25 år som i fallet med Justin Trouble, så jag plockar helt enkelt mitt godis med omsorg. Ibland blir man dock besviken vissa plattor har bara två-tre finfina popspår, men det är mer ett undantag. De flesta skivorna lever verkligen upp till förväntningarna som Blue Ash.

Det är en otrolig kulturgärning som ovanstående bloggare utför och dessutom sätter det fokus på hur dåligt skivbolagen värnar om vissa artister. Artister som hos många inte fallit i glömska.

Är du det minsta intresserad av rock och popmusik med melodier. Saknar du plattor eller fi vinyl nns det rariteter som du aldrig lyckades hitta. Chansen är stor att de finns på någon av internets musikbloggar.
Besök powerpopcriminal och Digital vinyl till en början. Fler tips kommer var så säker. Kanske du som läser har flertips. Skriv i så fall ett inlägg.

2007-10-23 @ 20:53:29 Permalink Kommentarer (11) Trackbacks ()

Svensk-finsk glamnostalgi

Klistermärke som jag fick när jag köpte Hanoi Rocks debut-LP hos The Flying Duchman. A.K.A. - DJ Jonke (som f.ö. annordnade bra spelningar i Sunnemo under 80-atel, b.la med Hanoi Rocks, Neon Leon, Johnny Thunders och Teneriffa Cowboys.)
Jag fick faktiskt flera klistermärken, ett satte jag på min arbetsbänk i skolan, ett annat på min gitarr, men ett sparade jag och det är det ni ser inscannat ovan.

Från Sveriges enda kassett-tidning - Soundtrack.

2007-10-21 @ 17:56:59 Permalink Kommentarer (4) Trackbacks ()

En svensk punkklassiker

Den enda Bibel jag någonsin inhandlat.

2007-10-21 @ 17:47:19 Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()

Iggy Pop i Musikens Makt

Ett väldigt motsägelsefullt klipp från Musikens Makt skrivet av Mats Zetterberg. För det lustiga i kråksången var att denna konsert med Iggy var det verkliga startskottet för bandet Fiendens Musik. Mats Bäcker (från Hagfors) fotade den kvällen och enligt honom var det då allt föll på plats med hela punkbiten. "The Passenger" kom också att bli bandets paradnummer "Du går aldrig säker för Fiendens Musik".
Med detta i åminne är det mycket underhållande att läsa klippet.

Nedan nämda Zetterberg tillsammans med Rågsvedsprofilen Joakim Thåström, som medverkade på Fiendens Musiks första platta.
27020-434

Nedan: TH - Hagfors egen Clarence Clemons som också gav Docent Död lite fint blås - Mats Bäcker!
27020-435

2007-10-19 @ 16:33:56 Permalink Kommentarer (2) Trackbacks ()

Baiters

De flesta känner väl till The Baiters genom deras 3-spårs singel - Raggare ge upp. Men personligen är jag omåttligt förtjust i deras andra singel - Tryggare kan ingen va, framförallt B-sidan Tomhet (till förfogande). Essensen av denna andra singel var punkenergi och popmelodi en svensk klassiker.
På Bilden nedan kan ni se hur Baiters såg ut när de sammanstrålade 2003, då det var 25 år sedan bandet startade. På grund av reportern Johan "Frost" Fredrikssons flängande jorden runt verkar däremot en musikalisk återförening vara något av ett önsketänkande. Deep har dock uttryckt en önskan om att Baiters är det givna bandet som Stoodes ska dela en scen med. På den klassiska Medborgarhusspelningen på annonserades Baiters, direkt efter Stoodes kaotiska set, "snart kommer Baiters, ett punkband som kan spela!"
27020-433

2007-10-19 @ 16:25:49 Permalink Kommentarer (2) Trackbacks ()

Peter Fransson

Jag brukar få ta en del skit för att jag gillar Peter Lemarc. Men de som känner mig vet att min musiksmak är bredare än röven på Göran Persson. Varför gilla bara en typ av musik? Nä, då kan man lika gärna ratta in Radio Rix, NRJ eller Lugna Favoriter. Så att blanda Lemarc med Nile i Mp3-spelaren är helt perfekt.
Jag kan inte säga att jag gillade plattorna som Lemarc släppte på Trend på 80-talet, nej "Kom och klappa min kanin" var bara för jävla dåligt. Men med Eldkvarns Tony Thoren som producent hittade Peter Fransson soulen och musikalisk riktning.
Hur som helst, långt innan han fick släppa soloplattor figurerade han i Göteborgsbandet Sting, jasså dom??!? Det är därför jag publicerar nedanstående bild. Kai Martin berättade att Peter var rejält nervös inför spelningen, som tydligen inte gick allt för bra heller. Och tur var väl det annars hade det kanske det blivit New wave-funkigt för hela slanten.

2007-10-14 @ 20:10:10 Permalink Kommentarer (3) Trackbacks ()

Vi som läser Schlager

Nej, jag kan inget om sport och vill heller inget veta. Men att nedanstående Playmatesgitarrist arbertar på TV-sporten har jag upplysts om av min mer sportintresserade omgivning.
Så håll till godo med denna lilla annonssatsning från Schlager med familjen Foxx...oj, ursäkta jag menar Unger.
Klicka på bilden för förstoring!

2007-10-13 @ 13:42:47 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hollywood Indians

Ja det var väl bara en tidsfråga innan jag skulle skriva något om Indianerna från Karlstad, så när jag nu lämnat länet och bloggat om Dead Scouts är det inte mer än rätt att landets andra cowboypunkare får lite uppmärksamhet.

Först termen cowboypunk. Jag gissar att de som satte bollen i rullning var Splodgenessabounds med sin Cowpunk medlum EP. Kanske hade före detta Policegitarristen Henry Padovani ett finger med i spelet med sitt spagettiwesternband - The Flying Padovanis. Ändock är kontentan att de främsta inom denna udda genre blev ett gäng danskar - Disneyland after dark.

Det kommer nog inte som någon större överraskning att det är "skogslänen" Värmland och Hälsingland som bidrar med svensk ko-punk. 08:orna vet väl inte hur en ko ser ut ;o)
Värmland har Sven-Ingvars och fryksdalsbönder, Hälsingland har "Rotebergsraggaren" och Segerstabönder. Same-same different name. Och på tal om namn. När jag första gången såg klottret "Hollywood Indians" tyckte jag att det var en lam variant på London Cowboys och/eller Teneriffa Cowboys. Nu skulle det visa sig att bandet inte var några lama Indianer. Utan ett högst kompetent rockband, dessutom såg dessa Hollywood Indianer jävligt coola ut. Och singeln Joey Cliché rockade fett men välte tyvärr inga topplistor.
27020-428

Men bandet lyckades ändå sprida namnet hela vägen västerut, ja ända till... Norge. Big in Norway kan man lungt säga. Dock lyckades man inte tjusa varken Stockholmspublik eller Schlagerkritiker.
27020-429

Nu vet jag inte om det var lika illa som Håkan Lagher skriver. Vad jag vet är att Hollywood Indians gjorde fräck och bra rock inom en begränsad genre när alla ville ha postpunk. Gruppen var ett riktigt rockband och när svenska garagevågen sköljde över landet låg Inianerna helt rätt med sin skramliga och Detriot-inspirerade musik. F ö heter avskedssingeln, utgiven på Riff-Raff, just Detroit. Här kan ni läsa hela historien om Hollywood Indians.
Och är ni intresserade av en rejäl dos Skoghallsrock ;o) så kan ni höra och ladda ner Indianerna här! Ja, jag lovar ni blir fan inte besvikna.
Under tiden ni lyssnar kan ni läsa en intervju med bandet hämtad från lokala fanzinet, Advocatus Diaboli Nr 3, inköpt på klassiska Riff raff på kanalgatan. KLICKA på bilden för förstoring!

2007-10-12 @ 14:25:26 Permalink Kommentarer (5) Trackbacks ()

Nostalgiska julklappstips

När den första svenska punkvågen ebbat ut och 70-tal hade förbytts i 80-tal ändrade många som var med i denna första våg musikalisk inriktning. Två genrer som uppmärksammades rejält, fast på var sitt håll, var postpunk som hyllades i den mer seriösa tidningen Schlager och glamrock i färggranna idoltidningen OKEJ. Och nu lagom till glöggpremiären kommer två av de största banden inom dessa genrer Reeperbahn och Easy Action med finfina nostalgipaket.

Reeperbahn går hela vägen och släpper i princip ALLT som finns inspelat.
27020-424
"Så är den äntligen på väg - Reeperbahn Remaster!
Samtliga originalalbum med över 17 tidigare outgivna extraspår
PLUS en hel DVD med alla liveframträdanden som gjordes på SVT
mellan 1980 o 1983! Samlade Singlar kommer nu
för första gången på CD med många extraspår.
Den ultimata julklappen för dom
freaks, nördar och kärleksfulla fans
som fortfarande anser att Reeperbahn är
ett av Sveriges bästa band någonsin!
Kommer ut i november!"

Till skillnad mot Reeperbahn så kastar sig de åldrade glamhjältarna i Easy Action ut på en miniturné tillsammans med Twisted "Fuckin" Sister för att ställa skåpet på plats. Lagom till miniturnén har bandet äntligen fått sin websida. Jag frågade Peo och Bosse redan i början av milleniet om det inte var av intresse att skapa en EA-sajt, men bättre sent än aldrig.

Man har också släppt den på cd aldrig tidigare utgivna debutplattan Easy Action från 1983, fylld med bonusmaterial. Tyvärr inga videor som i Reeperbahns fall. Men för er som är sugna att se bandet underhållande dokumentär och spelning på Studion, finns fortfarande A hot summer night att hämta på TPB. (Passa på medan det finns någon som seedar)