Tarantella - Nattens Dans
Ja, vilka var Tarantella förutom att de var polare med Jonas Gardell eftersom han hade lånat bandet sin skrivmaskin för att skriva baksidestexten till singeln?
Det enda bekanta namnet för mig är TANKS första trummis Hacke som hanterar trumstockarna på denna singel.
Nåväl, det är säkert någoin därute som vet mer.
Singeln är rätt märklig med tanke på att den kom 1986. Framsidan låter som en Noice-ballad inte helt oävet. Definitivt Håprdpop, B-sidan är hårdrock på svenska, otroligt märkligt, men rätt bra NWOBHM enligt mig.
Ni som vet mer om Tarantella hör av er berätta mer om detta 08-band.
Ni andra laddar singeln - HÄR!
Students - Dansa
Efter Warpigs bildade bröderna Reinhold Students. Generation X var husgudar hos bandet vilket syns ju tydligt på omslagsbilden. Musikaliskt låter däremot singeln mer pop än Gen X-glamrock. Missa inte handklappet mot slutet av "dansa".
Efter Students var sångaren Peter med och bildade Generalerna som sedan utvecklades till President Gas. När de senare började släppa plattor fanns han inte längre med i bandet utan hade ersatts av Peter Engman. 
Ladda a-sidan HÄR
B-sidan HÄR
Mer anti-discolåtar
Ett halvdussin anti-discolåtar att komplettera samlingen med.
Incest Brothers - Diskofnask
Shit Kids - Popsnöre
Shit Kids - Köttmarknad
Rabies GBG - Discofreak
Watabout - På Stockholma alla diskotek
Nervös Reaktion - Diskotönt.
LADDA HÄR!
Hårdpop
Min gode vän Pecka, berättade att han förr hade problem med powerpop, orsaken var att det lät för mycket hårdrock. Nu var det absolut inte bara Pecka som tyckte så. Ett träffande exempel är svenska musikskribenter och deras sätt att behandla Chaep Trick styvmoderligt, för att de är ett “hårdrocksband“. Numer har även de flesta musikkritiker och popnördar förstått att man kan blanda Beatlesharmonier med tuffa gitarrer då till och med The Wildhearts inte per automatik stämplas med epitetet hårdrock.
Ett likartat genrefenomen (jag talar alltså om powerpop) fanns i Sverige, där skivbolagen i slutet av 70-talet genom punkens försyn förmått (alternativt tvingat) alla nysignade rockband att sjunga på svenska istället för den traditionella engelskan. Så när Huddingebandet Magnum Bonum kontrakterades till Mercury, var dealen: Gör en svensk cover på Down the L.A. run på a-sidan, så får ni ha en egen låt på engelska på b-sidan. Covern var “Skateboard” och blev omgående en landsplåga. Den blev också biljetten till topplistorna för Magnum Bonum. För bandet som börjat 1974 med att lira hårdrock, blev det också en tankeställare och fingervisning om att vägen till topplistorna gick via pop på svenska, men med hårdrocksgitarrer. Och ett-tu-tre så hade man fått fram något vi kan kalla hårdpop.
Om Magnum Bonum var först så lät inte efterföljarna dröja. Först ut var den före detta MB-medlemmen Orup och hans Intermezzo. Deras “Kom ta mig härifrån” hoppade snart upp på topplisten. Efterföljande “hårdpopare” var Hansa Band från Uppsala, som kom fram genom en andra placering i Veckorevyn popbandstävligt, Attack med gamle Wasa Express trummisen Åke Ericsson var ytterligare ett “hårdpopband”.
Men tiden för att kunna skörda listframgångar som “hårdpopare” varade bara några korta år. I och med att Europe vann Rock SM 1983, blev det åter legitimt att sjunga på engelska och äntligen fick man bejaka den hårdrock man alltid velat spela. Ett perfekt exempel är The Boys som släppte plattan “Mer än en film” 1982, en skiva som sålde minimalt. Men efter Europes seger omgrupperade man sig, döpte om sig till Treat och succen var ett faktum.
Jag vet att många har väldigt svårt för den här typen av musik, men personligen vurmar jag för popmelodier, vare sig det är med “hårdrocksgitarrer” eller ringande Rickenbackers. Så jag uppmanar alla att kasta fördomarna för en stund och ge den här samlingen en chans. Du kanske inte gillar allt men ändå hittar ett och annat guldkorn.
Alla band jag plockat till samlingen kanske egentligen inte skulle se sig själva som “hårdpop”, men jag har valt låtar med popmelodi och hårdrocksgitarrer om än i en del fall rejält nedskruvade.
Hansa Band - Flipperspel. Ruffiga gitarrer och handklapp och en text om att spela flipperspel. Kan det bli annat än en hit? 
The Boys - Brudar, brudar. Riktigt mesig hårdpop med rejält töntig text. Säkerligen något som herr Ernlund skäms för idag. Men låten är en hitig popdänga som jag inte kan värja mig mot.
The Case - Svara hallå. Producerat av MBs Mats Hedström. Och visst finns de musikaliska likheterna, refrängen bjuder dessutom på härligt handklapp.
Månsken - Tommy Cosmo. Snygg produktion med ettrig gitarr och en stor dos Lundell. Ja, inte så konstigt med tanka på låtens titel. En fin låt med catchyrefräng som borde tilltala både an och annan musiknörd.
Plasma - Mammas pojkar. En singel på samma bolag som Europé - Hot records. Och visst låter det bitvis som radiorock, men det är i botten en helt suverän poplåt.
Stilmord - Det spelar ingen rock n roll. En låt där refrängen nöts in i huvudet på lyssnaren helt omöjligt att värja sig emot. Naturligtvis har man med handklapp och whooaahhaa-kör som sig bör.
X-Models - Mitt liv. Trots den puttriga 80-talssynthen finns det fläskiga gitarrer bak i produktionen och en oerhört effektiv poprefräng.
Airlines - Tågluffa. Tuffa hårdrocksriff och en refräng värdig Magnum Bonum och en text om det underbara i att tågluffa i Europa allt blandat med tågvissla och handklapp. Fenomenalt.
The Boys - Vi tar vad vi vill. Andra spåret med The Boys som en karbonkopia på Huddinges stoltheter, men med en föraning om vad som skulle komma. 
H2O - Ingenting alls. Snygga Lizzygitarrer och en text om våndan om att vara tonåring samt ett fett gitarrsolo. Svinbra! En riktig hårdpopspärla.
Skymning - Jag svävar. En favorit som jag redan tidigare lagt ut här på bloggen. En låt värd att återupptäcka.
W.O Band - Fredagsflickan. W.O Band ville helt klart lira hårdrock men anpassade sig med sång på svenska och ah-ah-ah refräng. Låter inte så proffsigt som resten, men ändå en liten godbit.
Månsken - Decemberkyla. Jag får intrycket att många hårdpopband hade Thin Lizzy som förebilder. Månsken har snygga Gorham/Robertson-gitarren, men också en läcker hammond och de låter oerhört proffsigt och välproducerat. En produktion och låt som stått an mot tidens tand.
Intermezzo - De e vi som bestämmer. Orup har alltid varit en mycket habil låtsnickrare och Det e vi som bestämmer är en perfekt poplåt med hitkänsla i samma anda som “Kom ta mig härifrån”.
LADDA SAMLINGEN HÄR!
Video - Pal Ritz & The Piccolos - Resa genom livet
När jag rippade mina videoband hittade jag det här klippet från Casablanca med Pal Ritz & The Piccolos. Så istället för att sitta och ruva på klippet till ingen nytta är det naturligtvis bättre att dela med sig till andra popälskare ute i cyberrymden. Är det någon från bandet eller dess närhet som hittar klippet. Hör av er
Klippet laddar du HÄR!
En samling anti-discolåtar
Har äntligen tagit mig in i min "omstart-i-all-evighet" dator. Ja, det är vista såklart som ställt till det. Jag var helt enkelt tvungen att skaffa mig en SATA-USB-sladd för att kunna tanka över innehållet på hårddisken.
I mappen "bloggbilder" fanns förutom just bilder en samling anti-disco-låtar jag plockat ihop tidigare när jag samlade snut- och-raggarlåtar. Tyvärr var de (anti-discolåtarna) inte fler än nio till antalet så jag måste ha glömt några, så tipsa gära.
Hur som helst dessa har jag skrapat ihop:
GLO - Discoäckel
Skäms - Discoglin
Bitch Boys - Diskotek
Cathy & The Heat - Disco
Massmedia - Discodivor
Snobbslakt - Anti-disco
WAX - Anti-disco
Kalle Bollträ - Discoråtta
Kvalster - Discosvin
LADDA HEM - HÄR!
