Från DDR-Sverige till USAs 51:a stat
Det är en märklig resa de senaste 25 åren bjudit på, där vi gått från DDR-Sverige där pappa staten fostrade och styrde oss medborgare till USAs 51:a delstat, där kapitalismen blivit vår ”plastpappa”.
När 70-talet gick över i 80-tal fanns det en positiv framtidsoptimism, vi skulle snart få möta en slags ”Jetson-framtid”. Vi skulle lämna det grå och träskoklapprande 70-talet bakom oss och gå mot framtiden. Ni vet hur det blev.
Vi fick kläder, frisyrer och synthtrummor som var ”larger than life”. Vi fick walkmans, sattelit-TV, mobiltelefoner, cd-spelare och datorer. De ekonomiska hjulen snurrade allt snabbare, folk hade arbete och det var på det hela taget rätt bra. Men.. vi fick även, AIDS, Tjernobyl, U-137, Yuppien, Modern Talking och mordet på Palme. Detta till trots så andades också 80-talets slut positivism. Muren hade fallit och kalla kriget och atomkrigets fasor skulle snart vara ett minne blott.
Sen small det! Pang-pang-pang! Inbördeskrig i europa och 1:a Irankriget.
Vidare så...
Föll kapitalismen på sin egen girighet, fastighetsbubblan med tillhörande bankkrasch. VI – samhället fick hjälpa de stackars bankerna att komma på fötter. Helt ok, kan väl tyckas, för det var ju ett lån som VI skulle få tillbaka.. eller?
Nä, vi fick istället Ny demokrati, en räntekurs på rekordnivåer, arbetslöshet och så hotades vi att Sverige skulle bli ett U-land om vi inte gick med i EU.
Helt plötslig släppte staten (regeringen) taget om landet. Marknaden och EU skulle sköta om oss medborgare. Vi skulle EU-anpassas på alla sätt utom möjligtvis när det gällde alkoholen. Så vi fick belgian blue men dyr öl. Rakare gurkor, men fler tillåtna miljögifter. Galna kosjukan och en McDonalds i varje liten stad.
Arbetslösheten parkerade på runt 6-7 %. Sen satte IT-tåget av. Hurra!!!
Det märkliga med IT-tåget var att det var egentligen skapat av hantverkare. Nördar som fixade hårdvara och applikationer. Men det var återigen ”snackaren” (yuppien) som drog iväg på samma sätt som sist.
”Visst bara ni skaffar en hemsida och pröjsar oss 50 mille så ska blir ni först, stört och vackrast. Vadå? Jamen, klart att tillverkare av Urinalblock måste finnas på Internet. Syns man inte på Internet finns man inte”.
Personligen så anser jag att Internet är en av de 10-15 viktigaste ”uppfinningarna” i modern tid. Men att några ”snackare” som bara ville leva rockstjärneliv tog knäcken på visionärena och hantverkarna är rent ut sagt för jävligt.
Så nu när vi landat i 2000-talet, letar jag efter Jetsonframtiden. Men förgäves.
Kommunismen föll kapitalismen vann, staten har i stort sett släppt taget om alla sina tidigare monopol. Så det borde väl vara frid och fröjd.
Men, 2005 andas knappast optimism, snarare håglöshet och förtvivlan.
Vi kan välja mellan flera el-tele-tv-bolag och varje dag ringer det någon och frågar om vi inte vill byta till något annat, billigare och bättre alternativ.
Hyllorna i affären har hela sektioner med frukostflingor och allt möjligt som inte fanns i DDR-Sverige, men svensken blir allt fetare, tröttare och sjukare.
Vår medelålder ökar, men pensionen måste vi betala in själva och åldringsvården.. finns den?
Vi har hundratals tv-kanaler att välja på, man alla visar samma dokusåpor.
Bankerna som vi lånade ut våra stålar till redovisar miljardvinster, men betalar de tillbaka? Höh, skiter en björn i skogen?
Hursomhelst. Det är en märklig resa och jag ställer mig fortfarande frågan: Var i helvete är finns min Jetsonsframtid?
När 70-talet gick över i 80-tal fanns det en positiv framtidsoptimism, vi skulle snart få möta en slags ”Jetson-framtid”. Vi skulle lämna det grå och träskoklapprande 70-talet bakom oss och gå mot framtiden. Ni vet hur det blev.
Vi fick kläder, frisyrer och synthtrummor som var ”larger than life”. Vi fick walkmans, sattelit-TV, mobiltelefoner, cd-spelare och datorer. De ekonomiska hjulen snurrade allt snabbare, folk hade arbete och det var på det hela taget rätt bra. Men.. vi fick även, AIDS, Tjernobyl, U-137, Yuppien, Modern Talking och mordet på Palme. Detta till trots så andades också 80-talets slut positivism. Muren hade fallit och kalla kriget och atomkrigets fasor skulle snart vara ett minne blott.
Sen small det! Pang-pang-pang! Inbördeskrig i europa och 1:a Irankriget.
Vidare så...
Föll kapitalismen på sin egen girighet, fastighetsbubblan med tillhörande bankkrasch. VI – samhället fick hjälpa de stackars bankerna att komma på fötter. Helt ok, kan väl tyckas, för det var ju ett lån som VI skulle få tillbaka.. eller?
Nä, vi fick istället Ny demokrati, en räntekurs på rekordnivåer, arbetslöshet och så hotades vi att Sverige skulle bli ett U-land om vi inte gick med i EU.
Helt plötslig släppte staten (regeringen) taget om landet. Marknaden och EU skulle sköta om oss medborgare. Vi skulle EU-anpassas på alla sätt utom möjligtvis när det gällde alkoholen. Så vi fick belgian blue men dyr öl. Rakare gurkor, men fler tillåtna miljögifter. Galna kosjukan och en McDonalds i varje liten stad.
Arbetslösheten parkerade på runt 6-7 %. Sen satte IT-tåget av. Hurra!!!
Det märkliga med IT-tåget var att det var egentligen skapat av hantverkare. Nördar som fixade hårdvara och applikationer. Men det var återigen ”snackaren” (yuppien) som drog iväg på samma sätt som sist.
”Visst bara ni skaffar en hemsida och pröjsar oss 50 mille så ska blir ni först, stört och vackrast. Vadå? Jamen, klart att tillverkare av Urinalblock måste finnas på Internet. Syns man inte på Internet finns man inte”.
Personligen så anser jag att Internet är en av de 10-15 viktigaste ”uppfinningarna” i modern tid. Men att några ”snackare” som bara ville leva rockstjärneliv tog knäcken på visionärena och hantverkarna är rent ut sagt för jävligt.
Så nu när vi landat i 2000-talet, letar jag efter Jetsonframtiden. Men förgäves.
Kommunismen föll kapitalismen vann, staten har i stort sett släppt taget om alla sina tidigare monopol. Så det borde väl vara frid och fröjd.
Men, 2005 andas knappast optimism, snarare håglöshet och förtvivlan.
Vi kan välja mellan flera el-tele-tv-bolag och varje dag ringer det någon och frågar om vi inte vill byta till något annat, billigare och bättre alternativ.
Hyllorna i affären har hela sektioner med frukostflingor och allt möjligt som inte fanns i DDR-Sverige, men svensken blir allt fetare, tröttare och sjukare.
Vår medelålder ökar, men pensionen måste vi betala in själva och åldringsvården.. finns den?
Vi har hundratals tv-kanaler att välja på, man alla visar samma dokusåpor.
Bankerna som vi lånade ut våra stålar till redovisar miljardvinster, men betalar de tillbaka? Höh, skiter en björn i skogen?
Hursomhelst. Det är en märklig resa och jag ställer mig fortfarande frågan: Var i helvete är finns min Jetsonsframtid?
Kommentarer
Postat av: johan
Nu har Vi fått en ny ddr-regering (DDR-alliansen) Det är ju faktisk ingen skillnad från den förra regringen. Det som fanns i DDR och som finns i 51:a delstaten är puritanismen eller pietismen och det är detta som ligger bakom
allting som sker i detta land. Allt ifrån alkholmonopolet till reinfeldtska arbetsmoralen.
Puritanismen finns både hos kommunister och hos kapitalister (USA).
Titta på sydeuropa där kan dem leva livet.
Trackback