Farbror Punk

Farbror Punks tatuering föreställande Rune Andréassons "elaka" figurer.

Att Bamse äntligen skulle erkännas som kultur - Läs mer på Aftonbladet.
var väl bara en tidsfråga i och med att min generation 60-talisterna tagit plats på höga poster bland media- och kulturelit.

Själv var jag ett fan av TV-serien men köpte också tidningen i början 74-75 trots att den kändes lite "platt" jämfört med de rörliga bilderna jag förknippade Bamse med.
Naturligtvis fick sonen lyssna på Bamseläsning vid sängåendet och blev under en period lätt "Bamse-frälst". Det var också runt den tiden jag fick en rejäl tauteringsklåda som jag ville tillfredställa. Men vilket motiv skulle man välja?
Svaret blev uppenbart en kväll vid serietidningsläsandet för sonen. I detta fall läste jag en av mina gamla Pellefant.
Det skulle bli seriens bästa karaktär - Lakritstrollet. En nästan helsvart tatuering. Perfekt!
Hur mycket tuffare och macho kunde det bli?
Som Spinal Tap skulle ha sagt: None.

Sedan var loppet kört under kommande två år iordningställdes tatueringen ni ser ovan. Alla bilderna valdes från Runes original med stor omsorg och det hela avslutades med gräs, sten och flugsvamp för att binda samman motivet.
Så idag när det går 13 tribals på dussinet och bristen på originella motiv verkar akut kan jag med min över tio år gamla tatuering fortfarande känna mig lika nöjd som den dagen de gjordes.
För vad som än händer har jag valt ett motiv som jag kan stå för och dessutom har jag valt ett UR-Svenskt motiv, det ni alla Sverigedemokrater!

Så på Bamses fyrtioårsdag säger jag: Ett fyrfaldigt leve för världens starkaste björn och världens fräckaste busar.