Jag har nu varit medlem på Facebook en dryg månad och. Och, tja, jag har inte fattat grejen med denna så heta digitala mötesplats. Man ska engagera sig i allehandla digitalt pyssel. Svara på olika quiz, leka varulv, pirat, kramas och skicka digital öl?? Vafalls!!? Försök njuta av en digital öl.
Sedan är det alla märkliga grupper man ska gå med i. OK jag startade en grupp "Vi som är riktiga glöggälskare", men det är knappt styrfart på de andra medlemmarna. Inlägg, jo tjena, jag antar att man har fullt upp med allt annat jox på Facebook och har man som en del 400 "kompisar" är man säkert för upptagen att engagera sig i vilkan glögg som är godast.
När jag jämför med Myspace där jag hittar och lyssnar till "mina kompisars" musik ter sig Facebook tämligen beige. Senast blev jag "kompis" med Antiavans och Alternativa Ljud. Två punkband från 70- respektiva 80-talet. Jämfört mot att få nåt putslustigt videoklipp på min kulvägg känns det fan så mycket roligare att lyssna till 23 Tills julsingel eller nya spår från Drömdead.
Jag har mer eller mindre levt digitalt sedan 1996. Jag har jobbat, skrivit och spridit gammal analog nostalgi i digital återvinningsform. Jag har t.o.m träffat min sambo via en community. Men allvarligt talat, jag fattar inte Facebooks storhet. Visst, kompisar från förr och allt det där. Men jag kan ändå inte direkt känna att "Nu måste jag logga in och kolla min Facebook." Hellre en sväng på MySpace eller alla andra roliga och spännande bloggar - utan digitala glitterbjörnar och zombiebett.
Så ni som har fattat grejen berätta. Förklara för mig vad som är tjusningen. Kanske finns det orsak att inte helt lägga ner sin facebook.
Alltså, den enda "tjusningen" med Facebook är väl egentligen att se hur många av sina vänner och bekanta man kan hitta? Causes,vampyrbett, zombies, och varulvar tröttnar man ju på redan efter en minuts användning... Och alla jävla filmsnuttar som väller in på ens Funwall ska vi inte prata om! Även om en och annan faktiskt kan få en att dra på smilbanden.
Näe, jag tycker nog att facebook är ganska trist egentligen. Kanske för att det är "pinsamt" ;) att bara ha ca 20 vänner - man är inte så poppis.. eller kan jag skylla på att jag är för gammal ;) :S
Jag brukar väl kasta ett får på syrran med jämna mellanrum... fö vet jag inte riktigt vad man ska göra, men det finns ju musik där med. Fast Myspace är ju överlägset så... men där måste man ju inte vara medlem för att kunna lyssna.
Schysst att du tipsade om vår sida å jullåtarna häromdagen :) Manic Street Preachers har fö en ny fri jullåt på sin sida (& på myspace)
/Malin
Har varit på Facebook i fyra veckor nu - men fattar inget av vad som är så coolt med det. Som K skriver - all jävla filmsnuttar och en massa kedjebrev om ditten och datten. Håller med om att Myspace är betydligt mer givande och et finns andra roligare sät att knyta eller hålla kontakten med personer man gillar.
Malin,
hur får man en sån där flärp som spelar låtar som ni har på er sida? Är det krångligt?
Robert
Jag tar inte i facebook med tång. Anledningen till att jag inte har kontakt med gamla vänner, ragg och bekanta är för att jag sållat bort dem, mer eller mindre medvetet och inte har något behov, utrymme eller vilja av/för/att ha dem i mitt liv. Då känns facebook bara som en belastning. Plus att jag hellre dricker riktig öl än kollar på en virtuell.