Svenska Punkklassiker 2 (MNW-Amigo)

image563

Jag må ha stenkoll på den första generationens punkband, men när jag tillfrågades om att bidra med förslag till Svenska Punkklassiker 2 insåg jag att det inte riktigt var mitt bord. Nu är det inget jag hänger läpp för. Babs och Sörling har plockat de godaste grödor i den svenska punkvegetationen. Visst, personligen saknar jag E.A.T.E.R, WC och SSG. Å andra sidan förstår jag att man inte kan ha med "alla" band.

Första cdn tar vid där den förra slutade med Sveriges största punkband - Ebba Grön. Därefter är det mestadels den andra vågen svensk punk. Cdn kan liknas vid de blandband som man själv skapade genom att spela in sina favoriter från Ny Våg. Å ena sidan Strindbergs melodiösa och Clashinfluerade punkpop å andra sidan Moderat Likvidations käftsmocka - Nitad. Lika spetsig som råpunkarens spikes och nitade skinnjacka.

Det är idel favoritlåtar som både får mig att skråla med i refrängen som att famla efter folkölsburken. Att man valt Rolands Gosskör, Tredje Könet, Arabens Anus och Slam gör mig extra nöjd. Banden fanns med på min egen önskelista. Symptomatiskt nog avslutas första cdn med banden Filty Christians och Strebers. Två band som i skarven mellan 80 och 90 -tal förde punken vidare in i nya musikaliska regioner.

Cd 2 innehåller "punkens återkomst" under 90-talet. Dessutom visar den rent musikaliskt de vitt skilda vägar punken tagit sedan den första generationen kopierade Pistols och Ramones på 70-talet. För plötsligt var den en gång så homogena beteckningen punk en starkt diversierad subkulturell rörelse, med prefix som trall, skate och street men också med beteckningar som Hard Core och Straight Edge.

Personligen hade jag inget problem med att punken populariserades under 90-talet och att DLK och Dia Psalma såväl sålde plattor i mängder som att de spelades i radio. Scenen kändes vital och spännande vare sig det var Straight Edge från norra Sverige eller de nya Oi- och skabanden runt Burning Heart. Ärevördiga Troublemakers fick också åka med på det nya punktåget.

Naturligtvis är det alltid upplagt för en diskussion om man kallar en samling med punk för "Svenska punkklassiker". För vem bestämmer vad som är en klassiker? Själv tycker jag att samlingen innehåller låtar som kan kallas klassiker. Låtar som för mig och för många andra innebär såväl nostalgi och/eller partystämning som en politisk eller känslomässig ståndpunkt. Låtar som format många till de individer de är idag.

Avslutningsvis som den lärare jag numer utger mig att vara anser jag att denna samling når upp till målen.
Betyg VG.
Uppförande -Underbart vanartigt!

Kommentarer
Postat av: Fina fisken

Appropå Moderat likvidation så värmer det här en gubbes hjärta:
http://sydsvenskan.se/lund/article296609.ece
Inte för att det förekom fylla och bråk med polisen men att det fortfarande finns kamratskap och solidaritet bland vissa av hos.

2008-01-30 @ 23:57:47
Postat av: eq

Fantastisk samling, men en del konstiga låtval drar ner betyget ett snäpp. Det finns ju 1000 gånger bättre låtar med Ebba, KSMB, Attentat, Asta Kask, Anti Cimex, Sötlimpa, Strindbergs, Köttgrottorna, Rövsvett, G-Anx och Total Egon.

2008-01-31 @ 08:00:45
Postat av: Farbror Punk

eq: Jo, jag hade nog också valt en del andra låtar, det är därför inte plattan får MVG. Fast Ebba och 800 grader är nog ett bra val. Kom ihåg att det var den låten som var "genombrottet" för Ebba.

2008-01-31 @ 10:22:41
Postat av: Inge Ansvar

Jamen då är den ju här! Forumet om samlingen. Babylon Blues, Krapotkin, Råttorna, och var inte 3:e könet väldigt STHLM´s pajas fixerat? 23 Till tar väl lätt dera plats?

Postat av: pecka

tja jag ska erkänna att jag fick den här plattan vid juletid och har fortfarande inte kommit igenom den, vi är nog inte kompatibla, svensk punk efter 82 och jag

2008-02-02 @ 23:14:05
Postat av: Sörling

Pecka: Humor;-)

2008-02-04 @ 15:27:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback