Snart är det dags - Peace and Love
Peace and Love i Borlänge ser ut att bli en riktig höjdpunkt. Och stämmer väderprognosen blir det en het festival.
Personligen har jag passat på att lyssna in mig på Masshysteri och Tysta Mari. Se, det rimmade.
Masshysteri är klockrena med sin -77-influerade punk. Tysta Mari låter också väldigt bra. Kanske för att de låter som alla band som influerades av Clash efter London Colling.
De uppenbara svenska influenserna är Ebbas sista platta, Spion 13 och Strindbergs, såklart. Yngre punkare skulle säkerligen säga Rancid. Hur som helst det låter kalas.
Fast de jag är mest nere med just nu är Bullet!
För er som inte hört Bullet kan jag säga att tänk Ac/Dc och Accept. Där är de band man direkt kan säga det påminner om. Men det fina med Bullet är att varje låt har kryddats med "den där 80-talskryddan". Att lyssna på Bullet är som att ratta in Rock Box, det finns mängder av snygga "lån" och visst, det tilltalar nostalgitarmen på samma sätt som "ny-thrash".
Skitsamma är man tillräckligt gammal finns det alltid bitar av nostalgi i varje nytt band man hittar. För säga vad man vill om Vol Beat, men jag tänker Metallica.
Och på tal om nostalgi, Peace & Love är ju stället för sommarens bästa nostalgi. Strindbergs, Motley Crue, Lädernunnan: återladdad, Fath No More, Electric Boys och Perssons Pack.
Klart som fan att det är extra roligt för en gammal gubbstöt som sällan kommer ut och ser band att få full partajvaluta för inträdet. För nya band i alla ära, men Pelle det ska bli roligt att höra Monark X, så är det de välkända trudelutterna man vill höra när man smuttar på en pilsner i solens sken.
Ni som har tänkt tillbringa helgen i Borlänge. Kom fram och hälsa om ni ser mig så kan vi prata musik. Mitt mobilnummer hittar ni på Eniro - Joakim Sundberg.
Väl mött.
kul att ses, även om det blev ryckigt åt alla håll och kanter, dundertåget imponerade på mig otroligt men Håkan var bäst såklart men då kollade du väl på någon seg hårdrock såklart
Kul att du skriver om Bullet och Volbeat. Dessa två band är de enda jag var nöjd med (i synnerhet Bullet) efter helgens metaltown-festival.
Hur var Strindbergs?