Farbror Punk

"Årets svenska återförening? Här har du svaret. Vi är oerhört stolta över att kunna presentera en unik återförening av Strindbergs på Peace & Love! Punkrockbandet som startades i spillrorna av KSMB och Moderns, av Johan Johansson, Janne Borgh och Johan Carlén höll i tre år men hann med att släppa tre album, tre singlar och turnera land och rike runt och spela i varenda buske mellan Malmö och Örnsköldsvik. 1985 tog sagan slut men nu är de tillbaka! Bakom trummorna sitter dessutom Robban från Hellacopters. "

Jag passade på att ställa några frågor till Janne Borgh om bandet och spelningen:

Vad kan vi vänta oss av spelningen?
Trio, full on Rock'n'roll, vi (jag) är lika aggro-energisk som då och faktiskt i bättre fysisk form, ha! Det blir säkert alldeles för snabbt! Hoppas vi hinner repa bara....

Strindbergs har en fet och finfin katalog att plocka låtar ur, dessutom gjorde ni läckra och översatta covers som "Spotlight / bilder på Strindbergs". Blir det svårt att välja, eller vill ni kanske att (vi) fansen ska önska setlistan?
Nej, det är ganska självklart vad vi ska spela. Men ni får gärna komma med förslag...

Vilka är dina personliga favoriter?
100 Sekunder, Din Gyllene Regel, Bollar, Sista Stormen, Halloween, Italien...

Hur hur ska det bli att plocka fram de gamla låtarna, finns de i ryggmärgen?
Inga större problem. Vi har ju lirat hela tiden, även om jag mest lirar gitarr nu för tiden, fast jag spelar bas med Scratch. Dessutom har ju J och jag spelat som duo några ggr...

Strindbergs var ju kända som ett suveränt liveband, är det några speciella spelningar som du minns?
Nä, det var så många. Jag minns dock TV framträdandet 84 och Rockbjörnen giget 85, och givetvis många av Ultrahuset spelningarna som alltid var kanon...

Trots att bandet var ganska stora när det begav sig har ryktet om Strindbergs storhet växt sedan nedläggningen.Vad tror du det beror på?
Förmodligen för att vi precis var på väg att bli riktigt stora, men la av strax innan. Vi hade inga direkta hits och inga videos och dåtidens journalistkår (Schlager etc) med undantag av Mats Olsson var lite aviga mot oss. Vi hade dock en enormt dedikerad skara fans överallt, folk som fortfarande är intresserade av musik och har kvar många av de ideal vi stod för då. Johan har ju dessutom fortsatt i samma kretsar. Vi nämns väldigt sällan i Svensk-punk sammanhang så det ger oss lite integritet och mystik, och vi blir lite som Only Ones eller Big Star eller nåt annat kultband som är väldigt speciellt för en speciell krets av människor.

Tror du att ni kommer att få några nya fans efter Peace & Love-festivalen?
Eftersom vi inte kommer att starta på nytt så är det inte så viktig. Viktigare är att vi får en tydligare plats i Svensk rockhistoria. Men jag hoppas ju att folk som aldrig hört (talas om) oss ska gilla oss! Det brukar ta ungefär 20 år innan band blir kultförklarade och intressanta igen.

Hur känns det att punken fortfarande lever och attraherar unga människor? Känns det som om ni fått revanch på de belackare som sa att Strindbergs var "Fem år försent"?
Grejen är att punk alltid har funnits och alltid kommer att finnas i någon form. Utanförskap, rebellanda och känslan av att göra något nytt, annorlunda och eget är ju vad punk (från början) stod för. Vi var ju faktiskt både 25 och 15 år försent, då våra influenser var lika mycket 60-tal som 1977. Och, ja lite revansch är det...

1976 spelade jag 60-tals pop i Malmö vilket var "för sent", 1983 spelade jag punk i Sthlm vilket ansågs "för sent". Grejen är att det faktiskt var "före sin tid" eftersom både 60 tals- och punk revival kom efter det..

Ser du några naturliga arvtagare till Strindbergs (Själv tycker jag att Tysta Mari som också ska spela på P&L låter som Strindbergs yngre kusiner)
Har inte hört dem, man jag vet att det finns band som måste ha influerats av oss på nåt sätt. Hör låtar på radion ibland som skulle kunna ha varit vi.

Som ny-Hälsing måste jag såklart fråga om du minns spelningen på Club Trash i Bollnäs?
Absolut! Inte hur det gick eller hur vi lät, men jag minns att vi fick många vänner, som Dead Scouts killarna, John L Byström (RIP) och Anna Sturesson (RIP) m.fl. Alltid kul att komma dit.

Vad var det bästa med Strindbergs?
Den otroliga kreativiteten som Johan och jag hade tillsammans. Allt vi hann med och att vi var så bra vänner.

Det sämsta?
Att vi gled ifrån varandra och att vi inte kunde ta en paus och fortsätta med en platta till.
Olikheterna drev oss isär. Att vi blandade in folk utifrån. Det funkar aldrig. Jag menar släkt och fruar... Same old story....

Med andra ord boka biljeten till Peace & Love så ses vi där.