Farbror Punk

I väntan på att Punktjafs uppdateras lägger jag ut historien och faktan om ett av Karlstads bästa punkband. Ett band som aldrig hamnade på skiva men förlöstes i All that Jazz och Hollywood Indians.

.

Nattarbete spelar på "Rock mot unghögerns"

Grundhistorien är denna.
Jag hade ett band på Hammarö med ett par tjommar. Bandet hette High Level, sedan Daze och därefter the Mob. Jodå. Fast det var samma killar. Sedan hoppade några av. Jag hade glidit in på punk och nya vågen och det var vi inte så många som gjorde på Hammarö just då. Den stora skoghallspunkarvågen blommade ut något år senare. Så de andra medlemmarna tröttnade väl på min nya musiksmak. Jag skrev ju alla låtarna. Egotyp.


Peter Lööf hette en nyinflyttad kille. Han kom från Stockfallet i Karlstad och flyttade till Hammar på Hammarö och vi tog in honom på extra gitarr. Bandet bytte namn till Nattarbete och saknade en kort tid bassist.


Tog in en av bröderba Kristoffersson från Stockfallet på bas. Spelade första giget på en punkgala på Karstad Musikcafé. Succé. Så klart.
Peter och jag var bästisar och umgicks jämt. (Han har förresten flyttat tillbaka till Karlstad nyligen, efter 15 år utomlands.)
Efterhand petades medlemmar och andra slutade självmant. Kärnan kom efter hand att bli Jag, Peter, Piron Ejnelind och Lars Dahlén. In kom också Per-Gunnar (Peegs) Svedenbring på keyboard. Spelade utomsocknes i Göteborg och Uppsala och lite häran och däran.

Nattarbete splittrades en gång i protest mot musikklimatet i Värmland.(!) Jag vet egentligen inte varför, men vi gjorde en stor sak av det och Radio Värmland gjorde ett längre reportage. Så hade vi avskedsgala som var fullbesökt, men efteråt fortsatte vi att spela som vanligt:-)

Det kanske finns några liveinspelningar sparade. Det är mycket möjligt, ibland hör folk av sig med gamla kassetter. Fick nyligen en sådan på ett annat projekt vi hade. Beträffande demolåtarna som finns upplagda så är de inspelade i Mick Rowes åttakanalstudio på Strand i Karlstad. Han var väl inte så där himla bra ljudtekniker, men han gjorde ändå en riktig kulturgärning i karlstad, genom alla band han spelade in.
Vi var nästan alltid besvikna dock. Vi ville ju så himla gärna ge ut singlar, fast vi tyckte aldrig att inspelningarna blev så bra som vi hoppats.

En starkt bidragande anledning till att Nattarbete till slut lade av var att jag hade hoppat av militären och börjat med vapenfritjänst och samtidigt blev jag vegetarian och någon slags strejtedgeare. Drack inte en droppe alkohol, inget hasch, inget pulver och inga piller. Kort sagt en riktigt tråkig typ. Det blev kanske för påfrestande för andra i bandet som just då var mer nyfikna på det mesta som tillvaron kan erbjuda.

Hursomhelst så började det skära sig mellan mig och Peter Lööf. Jag vet som sagt vad inte varför. Fråga honom, det var han som började:-)

Synd i alla fall, för Peter visade sig vara mer begåvad än vad jag fattade då. Han är en musikalisk rackare den mannen. Det hör man redan på våra gamla sura inspelningar med Nattarbete.

Angående texterna. Tja det fanns väl en tanke. Peters texter tenderade nog att vara roligare. Han skrev om Gösta Bohmans arsle och Amazonraggare. Jag var en "djup" kille som ville berätta om Dödens väntrum och om den krossade demokratirörelsen i Polen.

Så tystnar ljuden.
"Du fanns blott en tid, fylld av tro och hopp
En tid då alla tankar fritt fick sås
ett embryo i din mage fick mig att börja tro
men de tog ditt liv, som med en yxa i en barnsäng.

Så tystnar ljuden
så slockar ljuset
och det känslokalla
återfår kontroll

Så började tanksen rulla
vi greps av panik
jag såg dig mejas ner
under rop och gråt och skrik
dom målade dig blå
och la dig i formalin
de kallade mig kamrat
och sa att jag var fri

Så tystnar ljuden
så slockar ljuset
och det känslokalla
återfår kontroll"

Jag tycker faktiskt att den texten håller än idag. Den komiska paradoxen är att låten från början hette "Gösta Bohmans arsle". En annan paradox att när vi spilttrades så bildade Peter "All that jazz" som räknades som "djupa, vackra och allvarliga" och jag bildade Hollywood Indians som fick epiteten "Fräcka, nonchalanta och roliga". Ombytta roller alltså. Fast då hade jag i och för sig slutat strejtedga.
Per Dahlberg

Kring alla rockband finns det anekdoter och rykten. Och några om Nattarbete är: att någon skruvade loss en belysningskupa,sket i den och ställde den i ett kylskåp i Segmons folkets hus. En annan medlem lär ha urinerat på Gustav Vasas grav inne i Uppsala domkyrka. Inför en spelning i Säffle ryktas det att trumslagaren helt sonika var försvunnen. Han återfanns senare välbehållen och rökandes hasch på en brandstege på fasadens utsida. Det sägs också att Nattarbete drack upp ölen för Stiff Little Fingers när de var förband på Holken i Karlstad.
Vad som är sanning och vad som är myt, spelar ingen rock n roll.