K-märkta ord
Två fin-fina exempel var ”Snick-snack” och ”gunstige junker”.
Ordet ”blandklubb” får dock en gammal man att istället glida över och tänka på ”blandband”. Något som för de flesta 60- och 70-talister är ett ord fyllt av nostalgi samt ett evigt planerande.
Följande tre ord anser jag borde K-märkas.
- Vafalls! – Ett distinkt och starkt utropsord som lämpar sig bra i chattkonversationer och använder man versaler blir det en extraordinär tyngt åt ordet..
- Lymmel. Ett epitet som inte behöver en närmare förklaring.
- Trilskas. Jag säger bara ”Pojkfan trilskas”.
Kom med tips på andra ord som bör K-märkas.
Djurporr 2
Djurporr i mobilen
Nyheter från Aftonbladet.se
Djurporr - i nya mobilen
Nadine, 19, fick en chock när hon packade upp telefonen
Mobiltillverkarna tar till allt grövre grepp för att få nya kunder.
Spjut i foten
Spjut i foten och spjut i foten. Under franska revolutionen högg man huvudet av folk som limpskivovr
Tjof, tjoff, tjoff bara. Kom inte här och snacka med mig om spjut i foten.
Alliansen - hårdrockens antites
Olofsson: - Visst är väl Morbid Angel bra!
Leijonbugg: - Öh, jag trodde det var Immortals comebackspelning *förvånad röst*
Hägglund: - Nja, tacka vet jag nya Terrorizerplattan. Den sparkar sossepung!
Reinfeldt: *tänker* Nä, tacka vet jag Da Buzz.
Det är en alltid lika stor glädje när nya Close-Up trillar ner på hallmattan.
Men tydligen ska man i en hårdrockstidning inte ”befläcka en hårdrockstidning med politisk propaganda..” för att ”det är patetiskt att blanda in politika (sic) åsikter i en musiktidning”, för det kan resultera i att vissa läsare ser sig nödgade att avsluta sin prenumeration.
Upprinnelsen var att chefredaktören, tillika småföretagaren Robban Becirovic, svarade mycket träffsäkert och lustigt på en insändare varför man inte kan vara moderat och hårdrockare.
Kontenten var att vår nye stadsminister – Fredrik Reinfeldt gillar Alphaville, Kristina från Duvemåla och Da buzz. Till skillnad mot Lars Ohly som föredrar Danko Jones, Deep Purple och Green Day.
Jag skulle vilja tillägga att det finns knappast någon musikstil som varit mer arbetarklass än just hårdrocken. Jämför med t.ex progg och punk som attraherat såväl akademiker som medelklassungar.
Det är ingen tillfällighet att de historiskt mest inflytelserika banden Black Sabbath och Judas Priest kom från den tunga industristaden Birmingham. En dylik musik hade aldrig kunnat födas i etagevåningar på Östermalm.
Hårdrock är tyngd, melankoli, aggression och livskraft. Det är styrka och kamp. Något som ALDRIG kan förstås av människor som fötts med silversked i truten och som ständigt sväljer flygande stekta sparvar.
Det är symptomatiskt att fru Reinfelt säger att hon helst lyssnar på radion alternativt gamla hits från 80-talet. För som moderat lyssnar man uteslutande på musik när man vill vara lite glad eller ska ha fest. Men för den gängse hårdrockaren betyder musiken allt. Den är livets puls, i sorg, glädje, hopp och förtvivlan.
Hur många gånger har inte man inte uppnått total katarsis genom att spela Nasum, Napalm Death, Slayer eller Skitsystem.
Hur ofta har man inte slängt på ”Fade to black” när stunderna har varit som svartast.
Varit nostalgisk med Deep Purple, Kiss, Sweet, Van Halen, Cheap Trick eller partat natten lång med en trave kukrock på stereon.
Det finns också andra aspekter att alliansen är hårdrockens antites. Ett stavas KD. Visst jag själv uppskattar kristen hårdrock. Men uppskattar ett kristet parti hårdrock? Se bara på den kristna högern i USA.
Vi ska inte heller glömma att musicerande är ett hantverk och i en moderat värld är inte en hanverkare värd många kronor.
- Klart grabben ska ha betalt, men låt honom konkurera med några indiska barnarbetare så får vi se…
Kontentan: Det borde vara utan några som helst tvivel klargjort att man inte kan vara moderat hårdrockare. Därför kommer de närmaste fyra åren att se ett uppsving i hårdrockslyssnandet. Tonåringarna kommer att som på 80-talet stå upp och säga att de är hårdrockare och stolta. Musiken kommer att bli än mer utmanande, hårdare och alla inhemska punkband kommer att äntligen börja sjunga på svenska.
För precis som Thatcher kommer alliansen att bli symbolen för en nyuppväckt motståndskamp mot den cyniska hyperkapitalismen och hela borgerligheten.
Stoodes på Myspace.com
Omslag av Beth Hansson
Nu jävlar har jag sett till att The STOODES förärats med en plats på Myspace.
Så ta er dit och få er en dos - Rock Against Music.
Gröna vapen?!?!
- Vi vill att vapnen ska skada miljön så lite som möjligt, säger företagets chef Debbie Allen.
Detta betyder att snart kan George Bush kalla sig miljövän medan han bombar skiten ur något litet land.
Urrk punkens Nostradamus?
bilden hämtad hos - Punktipset
I samband med att jag skrev av ett antal punkbandsartiklar från det trevliga fanzinet R.i.P hittade jag en profetia från bandet Urrk – där de skildrar övervakningssamhället som ständigt bevakar individen.
Texten skrevs i skarven mellan –70 och –80-tal. Med en betydligt vassare precision än luddpellen Nostradanus beskriver Urrk år 2006. Med andra ord var de 25 år före brittiska bandet Hard-Fi och deras Stars of CCTV.
Frågan blir ändock hur kunde Urrk förutse Bodströms integritetskränkande åtgärder och borgarnas fortsatta utbyggnad av detta?
Det är så man ryser och börjar längta ut till ett torp i skogen.
Mer om Urrk på Punktjafs
Med en kamera
bevakas dina steg
Dom håller reda på
allt du gör
De har gett dej ett nummer
istället för ditt namn
Och på deras papper
står det vad du gjort
Tv-kameror
låsta dörrar
Snutar som går
två och två
I tunnelbanan
på varuhusen
Säkert snart
i ditt eget hus
Alla blir Tv-stjärnor
vare sig dom vill eller ej
Med en TV-kamera i varje hörn
bevakas alla dina fel
Och dom blir skrivna för alltid
i datorhjärnans minne
Och är dom för stora
så ska du veta…
att du kan bli tagen
Så vakta din tunga
vakta dina steg
Samhället sätter dej
på svarta listan
Datorhjärnor programmeras
för att lura människan
på dess rätt
Text - Urrk
Dagen efter valet
Won´t get fooled again - The Who
Towers of London
Jag är väl sent ute, men i min ålder har man inte så bråttom - tvärtom.
Hur som helst har jag inte blivit så glad över att hitta ett nytt band sedan The Ordinary Boys.
Towers of London blandar Sex Pistols och Guns N Roses på bästa tänkbara sätt.
Fast i ärlighetens namn det är inte helt olikt Demolition 23.
Minns ni dem?
Klart ni gör.
Men det är helt sagolikt skönt att höra ett kaxigt rockband sjunga med brittisk accent – inte trist amerikaniserad variant.
Nä, det är gamla hjältar som Noddy Holder, Ian Hunter och Johnny Rotten jag tänker på.
TOL fräser ”Im a rat”. Och vem fan vill inte vara det?
De spelar ”Air guitar” påstår att de kan vara ”King” och önskar att vi ska ”Kill the pop scene”.
Hade jag varit 15 hade jag dyrkat bandet. Nu låter jag istället debutalbumet ”Blood, Sweat & Towers” vara mitt soundtrack till att mota regninga mornar och förgylla sega bussresor.
Om Towers of London är det bästa som hänt Storbritannien sedan The Wildhearts och Manic Street Preachers återstå att se. Men för att citera Mats Olssons recension av ”Never mind the bollocks” så är ”Blood, Sweat & Towers – ”ett köttigt stycke rock”!
Som bonus om ni besöker bandet på http://www.myspace.com/towersoflondon kan ni lyssna på en fräck version av klassikern "Freebird" Där TOL låter som 2006 version av Rolling Stones..
Tack och lov för makteliten
130 kilometer i timmen anses vara den hastighet som SÄPO förordar för att Bodström på bästa sätt ska färdas säkert mellan punkt A och punkt B.
Paradoxalt har också justitieministern varit den som sett till att man skärpt ett antal staffsatser och förordningar. Han har också i fin Orwellsk-anda godkänt buggning samt systematiskt loggande av internettrafiken. Helt sonika sett till att den personliga integriteten begränsas för vanligt folk. Då vi alla är potensiella terrorister.
Det känns fint att se hur olika vi är. Att någon som kallar sig socialdemokrat, förespråkar jämnställdhet och social omtanke helt frankt kan kringå detta.
Om man från regringshåll är orolig för politikerförakt så vill jag bara säga att de har ingan annan att skylla på än sig själva. Så som man skiter får man torka.
Detta valår skulle jag vilja se om det finns en endaste politiker som rakryggat och ärligt visar folket sin uppskattning för det ärofyllda uppdrag VI givit honom eller henne. Dagens maktfullkomliga politiker ger med sitt uppträdande (eller ska det möjligen vara avträde) bara fingret åt dem vilka de är tänkta att företräda.
”Inför lagen är vi alla lika, både fattiga som rika, men eftersom lagen kan tolkas som den vill kan vi bränna upp den i en grill.. sätt benet i halsen på.....”